Min Familj!

Är så otroligt #lycklig över att du finns hos oss #Älskling, #Tack för allt du gör och för att du finns där för oss #alltid! 

Jag och Melinda #älskar dig och vi har en underbar #framtid framför oss ! 

Min dotter har börjat bli väldigt gnällig och orolig när det är dags för läggdags, har aldrig varit problem med det innan men nu de senaste tre veckorna kanske så har de varit väldigt kämpigt.

Tror det här började eftersom hon nu har börjat träffa sin pappa igen.. senast var när hon bara var en halv månad gammal sen ville han inte längre. Nu har vi som sagt börjat med de igen två gånger i veckan. H.ar varit en del tjafs, och oro och många samtal hos #familjerätten.

På de första mötet prata hon om att vi skulle ta det lugnt då det gott ett tag sen dem umgicks sist och att hon nu ska börja på dagis i september. Han ville börja ha hene varannan helg nu direkt vilket både jag och vår handläggare mena på var alldeles för tidigt. Det var då hon sa att blandar man in två så stora händelser direkt o så tätt inpå varandra så blir det som ett trauma för barnet och det kan vara skadligt för henne. Så vi bokade in fyra träffar på en timme vardera, efter midsommar skulle vi tillbaka till familjerätten för att prata om hur de hade gått och boka in nya tider för #umgänge. 

Han kom på alla träffar utom en då han var "upptagen", under träffarna gick de relativt bra trots att jag inte fick sitta kvar utan skulle sitta på en bänk en bit bort medans dem satt på en filt med massa leksaker, yoggi, vatten och majskrokar..

När vi nu satt där hos henne o prata om hur bra de hade gått och de var dags för de nya tiderna att bokas in började hon berätta om att nu skulle öka umgängestiden från en timme till 2,5 timme när vi gjort så en en månad skulle de bli dags för heldagsumgänge där han kunde ta med henne till malmö. Hämta henne hos mig på 09.30 för att sen lämna henne mellan 17-18 på kvällen. detta för mig kändes väldigt konstigt men var ju bara att lita på henne, hon vet ju vad hon pratar om eller hur ?..

När jag gick därifrån hade jag världens klump i magen, prata med mina föräldrar, min pojkvän och min bästa vän. Alla blev förbannade och menade på att de hon sagt var fel så kunde de bara inte gå till.. Hittade då en hemsida med gratis rådgivning inom #familjeärenden. Pratade med en kille där hela dagen fram och tillbaka på mailen. Mycket riktigt visade sig att de hon sagt var fel. Allt hon sagt var fel. Kände mig väldigt maktlös när jag gick därifrån ´, kände att hon tag hans parti trots att måste vara neutral till oss båda. Jag har ensam #vårdnad men har inga rättigheter ??

Bokade snabbt in ett nytt möte där jag ville ta upp allt och ändra.. dagsumgänge samt eventuell övernattning var det alldeles för tidigt för hon skulle vara minst 1,5 år gammal och ha en bra kontakt med honom innan de blir så. 

Var väldigt nervös för vad som skulle ske på mötet, hur han skulle reagaera och hon. Men kände att nä jag har inte vågat sätta ner foten innan men nu måste jag, detta är "sista chansen" att vara 100% ärlig. Detta gäller min dotter jag måste kämpa ! 

Min underbara pojkvän stötta mig till 110 gick igenom allting kvällen innan, skrev i ett anteckningsblock vad jag skulle dra upp, vad jag hade rätt till och vad advokaten hade sagt. Samma dag på morgonen var jag taggad men samtisigt väldigt nervös. Precis innan vi gick in skicka min pojkvän ett så underbart sms där han #stötta och pusha mig. Behövdes verkligen !

Kom in i rummet och det var väldigt obehagligt, men efter många om och men så sa jag vad jag kände slutade med att jag fick de ändrat inte allt men en del och kändes så skönt.

Så de jag vill ha sagt är att ge er inte, var inte rädda för att kolla upp vad ni har rätt till för att sen konfrontera ja vem de nu är. 

Var inte rädda för att be om #hjälp, #råd, #förklaringar och #stöd!

Jätte #tacksam för allt stöd jag och min #dotter får utav alla nära o kära och framförallt min kille och familj, Tack ! 

Allt började när jag den 15:e december tog graviditetstestet tidigt på morgonen med min mamma väntandes spänt utanför. Klockan var bara sex på morgonen när våra liv förändrades fört. Testet visade positivt - Jag var gravid. 

Kunde först inte tro de, känslorna var blandade, glad, spänd, orolig och chockad.

När några månader hade gått och jag var inne i den tredje månaden tog jag beslutet att bli själv. Jag då 20 år gammal skulle bli ensamstående mamma. Var inte de lättaste beslutet då de skrämmde mig men visste att de var det rätta både för mig och min lilla flicka där inne. 

Månaderna gick och jag förändrades som människa. Blev starkare som person och visste att jag klarade av mycket mer än vad jag innan kunde ana. 

Min familj stöttade mig till 100%, dem fanns alltid där för mig och hjälpte mig med allting.

När den stora dagen kom gick allt väldigt fort, alldeles för fort. Men allting gick bra och hon var de finaste jag någonsin hade sett. 

När vi kom hem ifrån sjukhuset fyra dagar senare började vårt nya liv tillsammans och det var underbart. 

Månaderna gick och min fina dotter växte fort och lärde sig en massa nytt varje dag.

Nu är hon 10 månader gammal och vi hade inte kunnat ha det bättre.

Har träffat en underbar kille som själv har en dotter. Han finns där verkligen för mig och min dotter varje dag, stöttar mig i allt och kan prata med honom om allt. Han är en oerhört fin man med alla bra egenskapar man innan bara har drömt om. Han får mig att känna mig så älskad och lycklig. Och Jag vet av hela mitt hjärta att han är den rätte. Så tillsammans med våra underbara döttrar ska vi skapa en fantastisk framtid med en massa fina och roliga minnen.

Så kommer här i min blogg att skriva om vårt liv, våra dagar tillsammans, om tips, familjeliv och massa massa mer.

Vårt liv tilssammans har bara precis börjat.. :)